Så räknar du ut virke till en altan
En materialberäkning för en altan har fem delar: bjälkarna som bär trallen, bärlinorna och stolparna som bär bjälkarna, plintarna under stolparna, beslagen som håller ihop allt och trallen. Kalkylatorn använder de här formlerna:
bjälkar = altanens längd ÷ c/c + 1
bjälklängd = djup − väggregel − kantbjälke
rader trall = (djup + springa) ÷ (brädbredd + springa), avrundat uppåt
bärlinor = så många att inget bjälkspann överskrider gränsen,
utkragning ≤ spann ÷ 4
stolpar/lina = (bärlinans längd − 0,6 m) ÷ max stolpavstånd, avrundat uppåt, + 1
betong = π × (håldiameter ÷ 2)² × djup ÷ volym per säck, per hål
En altan mot huset hänger upp bjälkarna i en väggregel som skruvas fast i husets stomme, så den behöver en bärlina mindre än en fristående altan. En fristående altan behöver minst två bärlinor. Bjälkarna går normalt ut från huset och trallen parallellt med det; du kan vända på det med Bjälkarna går längs huset.
Kalkylatorn slår inte upp spännviddstabeller. Den använder en försiktig tumregel för planering – cirka 2,7 m spann för 45×195 c/c 600 och 2,1 m för 45×145 – för att välja antalet bärlinor, och varnar när ett spann blir längre. Kontrollera alltid de verkliga spännvidderna i en spännviddstabell för ditt virke och din snölast.
Räkneexempel: virke till en altan på 4,8 × 3,6 m
En altan på 4,8 × 3,6 m mot huset, 0,9 m hög, med bjälkar 45×195 c/c 600, bärlinor av två lager 45×220, stolpar 95×95 med högst 2,4 m avstånd, tryckimpregnerad trall 28×120 med 5 mm springa och plintar på 300 × 800 mm:
| Del | Uträkning | Köp |
|---|---|---|
| Bjälkar | 4 800 ÷ 600 + 1 = 9; 3 600 − 45 − 45 = 3 510 mm | 9 × 45×195 × 3,6 m (10 med 10 % spill) |
| Väggregel och kantbjälke | en av varje, 4,8 m | 2 × 45×195 × 4,8 m |
| Kortlingar | 16 kortlingar mitt i spannen | kapade ur 45×195 (3 bräder) |
| Bärlinor | ett spann på 3,51 m är längre än tumregeln 2,74 m → 2 bärlinor, spann 1,58 m, utkragning 0,40 m | 4 × 45×220 × 4,8 m |
| Stolpar | (4,8 − 0,6) ÷ 2,4 → 2 spann → 3 per bärlina, cirka 0,41 m vardera | 2 × 95×95 × 2,4 m |
| Betong | π × 0,15² × 0,8 = 0,057 m³ ÷ 0,0115 = 5 säckar per hål | 30 säckar à 25 kg |
| Trall | (3 600 + 5) ÷ 125 = 28,8 → 29 rader | 29 × 28×120 × 4,8 m (32 med 7 %) |
| Beslag | en balksko per bjälke, ett vinkelbeslag per bjälke och bärlina | 9 balkskor, 18 vinkelbeslag, 6 stolpskor och stolpbeslag |
Det blir cirka 1,24 m³ virke och runt 13 800 kr med exempelpriserna, betong inräknad – ungefär 800 kr per m² altan. Ändra något värde ovan så uppdateras siffrorna, 3D-modellen och virkeslistan samtidigt. Tryck på en rad i listan för att markera bitarna i ritningen.
Trallens längder och var skarvarna hamnar
De flesta kalkylatorer stannar vid ”29 brädor”. Den verkliga frågan i bygghandeln är vilka längder. När en rad är längre än brädorna du kan köpa möts två brädor ände mot ände i en skarv, och skarven måste hamna mitt på en bjälke så att båda ändarna får upplag.
Kalkylatorn lägger ut varje rad som en altanbyggare gör:
- Den letar upp varje bjälkes mitt längs raden – de enda ställen där en skarv får hamna.
- För varje rad väljer den de skarvar som ger minst spill, helst så få som möjligt, med de standardlängder du kryssat i.
- Ingen skarv får hamna på samma bjälke som skarvarna i de två föregående raderna, så skarvarna förskjuts över altanen.
- Bitarna går sedan genom kapoptimeraren, som bestämmer vilka längder du ska köpa och vilka spillbitar som kan återanvändas.
Kortet Trallens läggning visar brädorna, bjälkarna och varje skarv i blått, en tabell över vilka rader som får vilka bitar, och kapschemat. Är altanen 4,8 m lång och du köper 4,8 m-trall blir det inga skarvar alls – avmarkera 4,8 m under Fler alternativ för att se hur den byggs av kortare brädor.
| Läggning | Vad som ändras | Spill (standard) |
|---|---|---|
| Rak | Raderna går parallellt med huset, tvärs bjälkarna | 7 % |
| Med ram | En rambräda runt de öppna sidorna; ändbjälkarna dubbleras för upplag | 12 % |
| Diagonal 45° | Ungefär 1,4 gånger fler rader, varje bräda kapas i 45° i båda ändar | 15 % |
Spillprocenten läggs på utöver kapschemat, för spruckna ändar, utsorterade brädor och felkapningar.
Bärlinor, stolpar och plintar
Bärlinorna ligger under bjälkarna och byggs av två eller tre lager virke som spikas eller skruvas ihop. Bjälkarna får sticka ut förbi den yttre bärlinan – utkragning – men högst en fjärdedel av spannet innanför (från väggregeln eller föregående bärlina).
Stolparna placeras längs varje bärlina, med början cirka 0,3 m in från varje ände. Hur långt bärlinan får spänna mellan stolparna beror på dess dimension och på bjälkspannet den bär – kontrollera med en spännviddstabell. Vid högre altaner används ofta grövre stolpar och stagning.
Varje stolpe står på en plint. Ett runt hål rymmer π × r² × djup betong; en säck på 25 kg ger cirka 11,5 liter. Plintarna ska grundläggas så att tjälen inte kan lyfta dem – rätt djup beror på mark och ort, så kontrollera vad som gäller där du bor. Färdiga betongplintar och markskruvar är vanliga alternativ till platsgjutna plintar.
Inköpstips för altanvirke
- Tryckimpregnerat i rätt klass. Stolpar och delar med markkontakt ska vara klass A (NTR A); bjälklag och trall ovan mark klass AB. Kontrollera märkningen på virket.
- Beslag och skruv för tryckimpregnerat – varmförzinkade eller rostfria balkskor, vinkelbeslag, bultar och trallskruv.
- Bjälkavstånd för trallen. Trall 28×120 läggs normalt på bjälkar c/c 600; tunnare trall eller diagonal läggning kan kräva tätare avstånd enligt tillverkarens anvisning.
- Välj trallen själv. Leta efter raka brädor utan stora kvistar i ändarna, där skruven ska sitta.
- Bygglov. En låg altan kräver ofta inget bygglov, men höjd, avstånd till tomtgräns och detaljplan kan ändra det – kontrollera med kommunen.
- Priserna är redigerbara exempel. Skriv in din bygghandels priser i virkeslistan för en realistisk summa; de sparas på den här enheten.
Vill du ha skugga över altanen? Räkna ut en pergola också och samla allt i en virkeslista.
Vanliga frågor
Hur mycket virke går åt till en altan på 4 × 4 m?
En altan på 4 × 4 m mot huset med bjälkar 45×195 c/c 600 behöver 8 bjälkar à 4,2 m (3,91 m kapade), väggregel och kantbjälke, två bärlinor av två lager 45×220 på 3 stolpar var, 30 säckar betong och 32 rader trall 28×120 – 35 brädor à 4,2 m med 7 % spill. Med exempelpriserna blir det runt 13 400 kr.
Hur många trallbrädor behövs till en altan på 4,8 × 3,6 m?
Med trall 28×120 och 5 mm springa blir ett 3,6 m djup 29 rader. Går brädorna längs 4,8 m-sidan behöver du 29 brädor à 4,8 m, eller 32 med 7 % spill – helt utan skarvar.
Hur många bjälkar behöver en 4,8 m lång altan?
9 bjälkar c/c 600 (4 800 ÷ 600 + 1) och 13 bjälkar c/c 400. Med ram tillkommer två för de dubblerade ändbjälkarna.
Hur långt kan en bjälke 45×195 spänna?
Det beror på hållfasthetsklass, bjälkavstånd och snölast – kontrollera i en spännviddstabell. För planering räknar kalkylatorn med cirka 2,7 m c/c 600, vilket är i underkant, och lägger till en bärlina när spannet blir längre.
Vilket bjälkavstånd ska jag ha till trall?
Trall 28×120 läggs normalt på bjälkar c/c 600. Diagonal läggning, tunnare trall eller kompositmaterial kan kräva c/c 400 eller tätare – följ tillverkarens monteringsanvisning.
Hur många säckar betong per plint?
Ett hål på 300 mm i diameter och 800 mm djupt rymmer cirka 0,057 m³ betong, alltså 5 säckar à 25 kg om en säck ger 11,5 liter. Ett hål på 250 mm med samma djup tar 4 säckar.
Var ska skarvarna i trallen hamna?
Alltid mitt på en bjälke, så att båda brädändarna får upplag, och förskjutna så att intilliggande rader inte skarvas på samma bjälke. Kalkylatorn placerar varje skarv så och listar bitarna per rad.